3 viktiga saker

På sätt och vis är livet som småbarnsförälder rätt enkelt. Man behöver bara fokusera på att ens bebis

1. Äter
2. Bajsar
3. Sover

Dessa tre faktorer kan både oroa föräldrarna och göra dem lyckliga. Vi börjar nedifrån.

1. Sover barnet mycket (och länge på mornarna) så kan du som utomstående märka att föräldrarna inte har mörka ringar runt ögonen och du vågar påpeka att gylfen är öppen utan att möta blickar som säger "do you fell lucky punk!". Sover barnet oroligt och endast korta stunder så märker du som utomstående att föräldrarna inte ens verkar uppfatt ditt skämt hämtat från Allers. Överhuvudtaget verkar det som om de lullar omkring i en egen värld och bli inte förvånad om de småler ibland .. det kan vara ditt skämt som dykt upp i deras medvetande eller så tänker de på när bebisen flyttar hemifrån.

2. Det ämne som föräldrar gärna pratar om och med väldig entusiasm och som kan avskräcka den oinvigde. Ja, tänk er att ni vunnit 100 spänn på trisslott .. den där löjliga euforiska känslan som dyker upp trots att du vet att du bara kommer att köpa nya lotter som senare visar sig vara nitlotter och fastän du köpte nitlotter för pengarna så kommer du ändå berätta det med stolthet. Så känns det då ens bebis levererar så att blöjan knappt håller ihop. Den föräldern som eventuellt inte är med kommer få delges händelsen med ovan nämnda entusiasm och jag antar att det beror på att man då vet att maskineriet funkar precis som det ska, trots att det handlar om bajs. Skulle det vara så att maskineriet inte alls funkar .. besöker ni familjen ifråga håll utkik efter katrinplommonpure, päronpure, mangopure och eventuellt messmör .. fast messmör kan ju finnas av andra anledningar oxå .. konstigt nog.

3. Mat kan finnas i flera former för en bebis. Gällande amning så nöjer mig med att säga att Amning är en vetenskap som vår regering borde satsa forskningspengar på eftersom det finns så många oroade mammor därute i Sveriges land som blir itutade både det ena och det andra av oeniga sköterskor, läkare och vetenskapliga studier. Inte för att jag själv skulle finna det en gnutta naturligt att män kunde amma men skulle forskningen fixa det så skulle nog vår värld bli lite mer rättvis för ibland kan bebisar verkligen framstå som blodiglar som aldrig får nog .. men who can blame them .. you gotta survive! När man sedan går över till fastare form av föda så uppstår nya fenomen.
- Bebisen vägrar äta såvida denne inte själv får hålla i tallriken själv. Konsekvens gröt i hela köket inklusive ens egna nytvättade jeans och t-shirt.
- Eftersom det finns en uppsjö av gröttillverkare och smaker är det svårare att välja rätt grötsort än att få pulitzerpriset. Om du väljer fel gröt äter inte bebisen och föräldrarna får ytterliggare en orosrynka i pannan.
- Du lagar din egen pure men det blir för stora bitar varav bebisen kräks. Konsekvens, orosrynka och bad av bebis.
- Du är inte tillräcklig uppmärksam på var du ställde gröttallriken, bebisen får tag i den och vänder den upp och ned på köksmattan. Konsekvens, stressrynka för den nu arga hungriga bebisen och bokning av tvättid för mattan.
- osv osv.

Bakgrund till hela inlägget. Idag slevade Albin i sig en hel portion plus efterrätt av Pappas inköp av gröt, föräldrarna överlyckliga. Tyvärr sitter stressrynkan kvar efter det "dåliga" valet av den förra gröten som Albin uttrycke avsmak för. Det ska ju oxå sägas att oavsett hur mycket rynkor en bebis kan framkalla hos en trött förälder så finns det alltid leenden som dessa nedan som slätar ut alla dessa rynkor, värmer ens hjärta och förgyller ens vardag :)