I dag den 11 september är det tre år sedan som pappa gick bort. Har naturligtvis tänkt extra mycket på honom och tagit fram ett foto som jag visat Albin. Hade varit kul om pappa hade fått träffa Albin. Kan se dem busa och Albin skratta gott åt morfar. Kanske finns morfar här på något sätt och kan ta del av vår guldklimp.
En bild på morfar och Mattias på Mattias ettårsdag.
3 kommentarer:
Hej gumman
Tänk att saknaden och sorgen alltid finns där. Inte lika intensiv men ändå väldigt levande. Förstår att det kan vara speciellt kännbart nu när du själv blivit förälder. Man kan alltid glädja sig åt att man när som helst kan höra hans röst och veta vad han skulle säga, som t ex om du skulle berätta om Albin. Visst vet du hur stolt och lycklig han skulle vara.
Jag vill tacka så mycket för vykortet - härligt med en avkopplande glass när jag behöver paus från köksjobbandet.
En stor kram till hela familjen Mattsson och tack för de fina breven ni skickat. Birgitta, jag kommer gärna till Östersund för att träffa dig och familjen.
/Johanna
Tänker på dig!!! Konstigt att det gått så lång tid och att det var så längesedan vi träffade pappa! Jag tror att han är med på något sätt!
Älskar dig hjärtat!
Puss och kram
Lotta
Er pappa finns alltid hos er och kommer alltid att göra det. Kram på er!
Narre
Skicka en kommentar